Att riva bort ett plåster
Så kan det kännas ibland, när man verkligen behöver och vill göra något men inte riktigt har orken till.
<3
Idag är jag en mycket starkare människa än vad jag var förr. Jag grät aldrig förut och jag visade mig aldrig svag för någon. Men idag har jag styrkan att göra det, jag kan berätta för dem jag bryr mig om hur jag känner och vad som händer i mitt huvud.
Det är inte lika många hjärnspöken längre, men idag är det panik och ångest när det väl händer nåt inuti mig. Jag försöker och försöker men ibland går det inte. Men det är inte styrka att hålla masken, det är styrka att visa sig mänsklig. Visa sina känslor och att ta emot hjälp när det behövs.
Trackback
